onsdag 18 september 2013

Dinner by Heston Blumenthal (*) - bästa foie gras någonsin


Typ av måltid: Lunch
Plats: London, Storbritannien
Datum: 23 augusti 2013

Mat: 9,0 av 10
Service: 9,5 av 10
Prisvärt: 9,0 av 10
Bäst: Meat Fruit och servicen
Nota: £ 132 för 2 personer (set lunch: £ 38/person)

Guide Michelin: *
The World's 50 best by San Pellegrino: #7 i världen
Övrig ranking/rekommendation: Andy Hayler 17/20
Webbsida: http://www.dinnerbyheston.com


Långweekend i London i augusti inleddes med lunch hos Heston Blumenthals Dinner. Restaurangen är belägen i ultralyxiga Mandarin Hotel, vid Hyde Park. Vi togs emot av hattbeklädda män vid entrén, som sedermera visade oss till nästa person, som i sin tur följde oss till restaurangen.

Väl till bords kunde vi välja mellan a la carte eller en set lunch. Jag hade redan innan besöket riktat in mig på den senare, då det är väldigt prisvärt (£ 38 för 3 rätter samt appertizers).
Set lunch menu
Brödet som kom innan maten var enkelt, men väldigt gott! Men ännu vassare var smöret. Smörfanatiker som jag är blev jag sannerligen nöjd (samma smör som Heston också använder på The Fat Duck tydligen).
Bröd och smör
Konceptet på Dinner by Heston Blumenthal är att alla rätterna skall ha ett ursprung i någon historisk rätt/recept. Min första för dagen blev Smoked Sardines on Toast. Jag är egentligen inget större fan av sardiner, men tänkte att ska jag någon gång gilla det ska det vara på ett ställe som detta. Och ja. Det var riktigt gott! Sardinsmaken var väldigt mild och god och passade utmärkt med tomaten. Till detta serverades ett bra vitt spanskt vin från Rias Baixas.
Smoked Sardines on Toast (c.1892)
C tog Salamagundy - en sallad med rökta tomater, selleri, ängsyra och libbsticka. En riktigt delikat och fräsch sallad. Jag kunde aldrig tro att en vegetarisk sallad med så få ingredienser kunde vara så god. Toppklass!
Salamagundy - tomatsallad (c.1720)
Till huvudrätt valde jag en Slow cooked Pork Belly rökt kål, äpple och mjöd! Det mest spännande med denna rätten var nog den rökta kålen, som jag hade förväntat mig skulle varit t.ex. hackad. Detta var snarare en stor "klyfta" av ett kålhuvud, som var rökt i sin helhet. Annorlunda och gott! Grismagen var bra, men inte det godaste jag ätit. Väldigt vällagad, men inte min favorittyp av styckningsdetalj. Kul att ha provat dock. Vinet till huvudrätten blev en Chianti Classico från Casale dello Sparviero. Elegant.
Slow cooked Pork Belly (c.1710)
Mitt över bordet valdes fisken som dagen till ära var en grillad rocka som serverades med en strandaster- och musselbuljong. Lätt, fräscht och härlig konsistens. Mycket gott!
Roasted Ray Wing (c.1730)
Och så började det bli dags för dessert... MEN, jag såg att flera runt om oss fick en väldigt uppseendeväckande rätt till sina bord. Jag frågade den utmärkta servisen var det var för något och fick berättat om en av restaurangens signaturrätter Meat Fruit: en foie gras som fryses ned till en boll och doppas i en lag som sedermera stelnar. Lagen har en citrussmak som passar utmärkt till levern. Rätten tar 3 dagar att förbereda och är faktiskt aningen bättre än After Eight Foie grasen på Hisop i Barcelona och således den bästa jag ätit någonsin. Mmmm!
Meat Fruit (c.1500) - chicken liver & foie gras
Meat Fruit (c.1500) - chicken liver & foie gras
Enligt Wikipedia var Meat Fruit-foie gras så populärt i November 2011 att det såldes 900 st per vecka. No wonder! 

Nu vidare till desserten där jag valde en Schrewsbury Gooseberry Tansy Tart (försök säga det snabbt!). Den trevliga servitören sa att han alltid hade svårt att säga namnet problemfritt. Detta är alltså en krusbärspaj. Mycket delikat!
Schrewsbury Gooseberry Tansy Tart (c.1800)
C tog Roast White Peach med Chartreuse-likör, yoghurt och vit persikasorbet. C, som är väldigt glad i sorbet och frukt men ingen dessertgalning i allmänhet, svarade märkbart högt och nästan lite groteskt när jag frågade om det var gott: "Mmmmm!!"
Roast White Peach (c.1885)
Efter desserten kom en extradessert, samtidigt som gästerna bakom fick ett fyrverkeri vid bordet: hemgjord glass vid bordet! Detta helt manuellt vevandes och med hjälp av flytande kväve. Läckert! 
Extradessert
Only at Heston Blumenthal - glasstillverkning vid bordet
Sammanfattningsvis är Dinner by Heston Blumenthal en vansinnigt bra restaurang och jag förstår att San Pellegrino rankar den som #7 i världen. Servicen var bland det absolut bästa jag någonsin upplevt tillsammans med Caprice (***) i Hong Kong, men på ett väldigt annorlunda sätt. Enkelt, humoristiskt, kunnigt och avslappnat. De fick oss att känna oss väldigt bekväma och vi skulle säkerligen känt oss lika bekväma även om vi t.ex. varit kraftigt underklädda.

Även om jag inte valt mina rätter på set lunch-menyn på en a la carte tyckte jag väldigt bra om dem. Meat Fruit (som jag la till utanför set lunch-menyn) är en topp 5 av allt jag någonsin ätit och några av C's rätter var också riktigt riktigt bra. 

Lokalen är en hotellrestaurang. Självklart inte vilken hotellrestaurang som helst. Hur som helst brukar jag tycka att hotellrestauranger kan bli lite opersonliga. Även Dinner blir lite stort, men funkar ändå bra.

Totalt mycket höga betyg och en stark rekommendation! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar